Temp

Det här var det första band som jag var med i. Bandet hade i stort sett samma medlemmar över hela perioden. Vi repade i skolans lokaler, som vi hade tillgång till genom bröderna Videssons mor, som var rektor.

Spelningsschemat var inte hektiskt. Jag tror vi hade en spelning om året. Vi peakade när vi spelade på Mejeriet i Lund i någon slags musiktävling. Det gjorde vi iförda gula t-shirtar och cylinderhattar. Ett av banden i tävlingen piskade upp stämningen i publiken och gjorde verkligen kvällen för oss.

Min bänkkamrat i skolan Ludvig Linge hade en flygel hemma, en lurig far och en uppmuntrande mor. Ludvig kunde hoppa in på pianot när Anders gjorde annat, men vanligtvis spelade Ludde sax. Ludvig berättade att saxofonens munstycke ofta hade smak av tidigare repetitionstillfällen. Inte sällan smakade den tydligen fiskbullar, vilket var den enda rätten hans far kunde laga. När saxen med åldern började läcka i klaffarna var Ludvig i musikaffären och undrade om han kunde få den servad. Butiksägaren replikerade bryskt att det inte gick att laga en sån där Taiwanesisk skitsax.

På piano hade vi Anders Nilsson, eller 'illson som det lät när han svarade i hemtelefonen. Han var alltid lite snabbare än telefonväxeln.

På trummor schackmästaren och matematikern Mattias Axelsson. Han var ett år äldre än mig och vi hade ett gemensamt datorintresse.